En reflektion från min auskultation

Jag har själv arbetat på en skola innan jag började min utbildning på lärarprogrammet. Men denna gången var det annorlunda. Att få komma ut till eleverna och lärarna nu för att observera var en helt ny spännande uppgift! Jag märkte att jag hade ett nytt synsätt och många tankar och funderingar snurra i huvudet som inte tidigare fanns där. 

Hur agerar lärarna när det uppstår konflikter och osämja i klassen? Vad för olika individer fanns det i klassen, och hur ser man till att allas behov blir uppfyllda? Men något som jag funderade mest på var hur viktigt är det med en bra relation mellan läraren och eleverna, och hur många slags olika relationer finns det? 

I den klassen jag var med i under mina tre dagar, fanns det många olika individer med olika etniciteter och bakgrunder. Det arbetade två elevassistenter i klassen utöver läraren. Läraren hade en väldigt god relation till eleverna i klassen och det märktes verkligen. Jag reflektera noga över hur dialogen var mellan dom och hur undervisningsuppgifterna lades fram. I det här klassrummet syntes och hördes alla elever. Vilket glädje mig otroligt mycket och jag inspirerades mycket till att själv vilja jobba som lärare. I boken lärande, skola, bildning kan man läsa om hur människor tar till sig kunskap och utvecklar detta beroende på varifrån man kommer i världen. Man lever också helt olika liv utanför skolan och det är också en viktig faktor som spelar in hur man tar tills sig en viss typ av kunskap. Läraren var noga med att alla hade uppfattat uppgifterna och eleverna själva var väldigt engagerade i varann och hjälptes åt om det var någon som inte förstått. Ett bra klassrumsklimat skapas inte bara utav sig själv utan det tar tid. Relationer skapas inte bara på en dag. Det kanske till och med tar flera år! 

I klassrummet fanns det många bra undervisningssituationer och jag såg speciellt en som jag kan koppla till pragmatismen. John Dewey menade att man inte skiljde på teori och praktik. Dessa är integrerade aspekter. Det var under en engelska lektion som eleverna fick i uppgift att utforma egna frågor som handlade om "frågor i det vardagliga livet". Till exempel "Hej, vet du vart affären ligger"? Och sedan fick dom under 20 minuter gå runt i klassrummet och fråga varandra och dom skulle då svara utifrån det dom lärt sig några lektioner innan. Detta blev oerhört roligt och de slutade med att eleverna inte ville avsluta uppgiften utan gå runt där inne hela dagen och prata engelska.  "Learning by doing"! 

Vad tror ni är nyckeln till framgång som lärare? Både genom att skapa en bra relation och också kunna förmedla ut kunskap på bästa sätt.